Grogg och Groggy

Jaha, då var man hemma från en vecka på Gran Canaria! Det har varit högst underhållande men utvilad är jag kanske inte precis. Jag skulle kunna beskriva resan i detalj men den boken skall jag bespara er. Det enda man egentligen kan konstatera är att på Gran Canaria släpper man loss och blir totalt crazy och det är helt okey. Hemma är man ju så illa tvungen att hålla igen lite, kanske är det lika bra det för annars skulle ju ingen tro att man var riktig. En del av vår kultur antar jag så det är ju tur att det finns Gran Canaria för oss som behöver få utlopp för vår crazyness ibland.

En helt underbar vecka iaf och får rikta ett speciellt tack till Jessica, Jenny, Kristin, Tone, Hilde och Mathilda som verkligen gjorde denna vecka till något jag aldrig glömmer.

I går var det avslutning på dansen med uppvisning på tegelbruket och såklart så vaknar jag med en fruktansvärd ryggvärk. Men man kan ju inte svika sina danspolare ju så jag tänkte att jag tar lite smärtstillande så kan jag ju dansa ändå. Dem smärtstillande pillerna visade sig vara lite mer än bara smärtstillande. Dosen var nog inte anpassad för lilla ovana mig så jag blev minst sagt groggy. Dansen gick ju bra, men jag kände mig väldigt lustig när jag kom hem och jag deckade omedelbart. När jag vaknade i morse var mina pupiller ( stavas det så?) i ögonen fortfarande läskigt små och jag höll på att svimma eller eventuellt spy när jag stod upp. Jag skakade och kallsvettades och chippandades och min kroppstemperatur gick ner till 35.6 typ.
Inte bra insåg jag då och fick ringa lilla doktorn och skamset berätta vad jag knaprat i mig. Där fick jag reda på att de tabletter jag tagit inte alls var lämpade för ovana personer och att dosen jag tagit var avsedd under en 24 timmarperiod, inte på två timmar.. Jag skulle åka in till akuten om jag fick andningssvårigheter igen, men annars skulle jag bara ligga ner och dricka vatten och vänta på att min lilla överdos skulle gå ur kroppen, det kunde ta tills i morgon. Det hela är ju ytterst pinsamt men jag har iaf inte ont i ryggen och dansen gick ju kalas!

Det drar sig mot lov, och det ska bli så skönt!
//


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0