shlinny

Jag har lite problem, eller ja, det har ju alla men jag har ett problem som är ganska nytt för mig. Jag lider av extrem beslutsångest och kan verkligen inte välja.
Detta är vanligtvis inte alls ett problem för mig då jag inte tänker så mycket utan bara väljer, men nu har det blivit det, ett problem altså. It is all about the great future. och när man tänker på framtiden och val man är tvungen att göra så finns det ju en himla massa man kan välja, och ibland också en himla massa man vill göra. Så har det blivit för mig, i många år så visste jag inte alls vad jag ville, det fanns inget sådär som jag riktigt blev sugen på, det var jobbigt, men nu har det ändrats och det finns massa jag vill, tyvärr blev det inte lättare för det.

Jag har varit så extremt fast besluten om att bli pilot och jag skulle minsann plugga direkt efter gymnasiet, pang på bara! Men sen började jag fundera på vad det egentligen betyder att börja plugga till pilot direkt efter gymnasiet. Efter lite tänkande kom jag fram till att det betyder 8 timmars hårt studernade + praktik varje dag i 3 år, sen hårt slit på obekväma tider men halvtaskig lön tills du blivit kapten och visserligen tjänar uppemot 100 papp i månaden, men vid den tiden så är man typ 45 - 50 bast och har slitit sig genom hela sitt liv utan en minsta antydan till ungdomsliv. Det var då jag ändrade mig. Då jag insåg att man faktiskt bara lever en gång och man bara är ung en gång och att det finna massa jag vill göra och massa andra saker som jag brinnder för också som jag vill göra innan jag ger bort mitt liv och 1,5 miljoner till flygindustrin.

Så nu sitter jag här och velar och velar och försöker fundera ut vad jag verkligen vill, men det enda som kommer pp i min hjärna är fler saker jag vill göra, så nu har jag en uppsjö av saker och kan bara inte välja. Min senaste plan är att jag kanske inte behöver välja. Jag kanske visst kan göra alla dem saker jag vill, för man lever ju som sagt bara en gång och varför inte leva fullt ut och göra det man vill? Om inte annat så ger det ju great life experience. Och när jag väl hade bestämt mig för att jag minsann skulle göra allt jag ville så kom jag på att jag kan ju inte gör allat jag vill på en och samma gång så det gigantiska problem som jag nu försöker lösa är altså i vilken ordning jag ska göra följande saker, för jag vill ju göra alla ungefär lika mycket.

Beslutsångest altså, något jag inte tidigare kännt så mycket av och det är jobbigt, mycket jobbigt, bara gnager i en, speciellt när man ska somna. Så frågan är ju nu om jag bara ska ignorera min beslutångest och klra mitt gamla stuk med att inte tänka så mycket utan bara "köra på" Börja i en ände och bocka av, eller varför inte dra lott? Eller ska jag kanske se detta nya problem med beslutsångest som ett tecken på att även jag tänker efter före när det verkligen handlar om något viktigt och på riktigt försöka att hitta den smartaste lösningen?

Jag undrar hur mycket det spelar in, vilket av alternativen jag väljer. Hur mycket kommer det att påverka min framtid?
Det undrar jag, sen undrar jag om det verkligen är sunt att tänka såhär mycket på sin framtid när man är relativt ung som jag är, fast jag antar att det är en del av livet som alla går igenom.

Kanske kan ni hjälpa mig att välja ordning? Jag borde nog bestämma själv och det kommer jag att göra oberoende på vad ni säger, men lämna gärna en åsikt om ni tror att ni kan hjälpa mig att sova bättre och tänka mindre. Hur eller hur så kommer iaf listan, eller en del av listan på dem saker som är aktuellt för mitt framtida liv just nu!

-Volontärarbete i sydafrika
-Spanska studier i Spanien/ Las Palmas
-Franska studier i Frankrike
-Arbeta med underhållning / idrott etc på hotell på Gran Canaria
-Bartenderutbildning
-Studera Internationella relationer och Politik i Australien
-Pilotutbildning

Så, nu är det altså bara att välja ordning, det går upp och ner och fram och tillbaka varje dag, men idag så var det svårt att finna ett samband mellan logik och vilja och smarthet .

Det är ju mest logiskt att jobba lite innan man åker och volontärjobbar eftersom att det kostar pengar, men det är ju mest lockande att göra det först, nu när man är motiverad. Hmm så ska man lyssna på hjärtat eller hjärnan? -  Svara på det den som kan!

Så nu har jag pratat av mig lite och det blev ett långt inlägg och det gör mig inte så mycket om ingen varken orkar läsa eller kommentera, för i slutet är det ändå jag som måste ta besluten och det här var nog mest för att jag hoppades att det hela skulle bli lite klarare för mig om jag skrev ner det. Jag vet inte om det blev så mycket enklare, det återstår att se

Om någon nu mot förmådan tagit sig ända ner hit så ska jag tacka för att ni är trogna bloggläsare och hoppas att jag inte skrämt bort er från denna blogg totalt, jag lovar att det kommer mindre seriösa inlägg i framtiden!
My head is crashed!

Jaha, då var man hemma från en vecka på Gran Canaria! Det har varit högst underhållande men utvilad är jag kanske inte precis. Jag skulle kunna beskriva resan i detalj men den boken skall jag bespara er. Det enda man egentligen kan konstatera är att på Gran Canaria släpper man loss och blir totalt crazy och det är helt okey. Hemma är man ju så illa tvungen att hålla igen lite, kanske är det lika bra det för annars skulle ju ingen tro att man var riktig. En del av vår kultur antar jag så det är ju tur att det finns Gran Canaria för oss som behöver få utlopp för vår crazyness ibland.

En helt underbar vecka iaf och får rikta ett speciellt tack till Jessica, Jenny, Kristin, Tone, Hilde och Mathilda som verkligen gjorde denna vecka till något jag aldrig glömmer.

I går var det avslutning på dansen med uppvisning på tegelbruket och såklart så vaknar jag med en fruktansvärd ryggvärk. Men man kan ju inte svika sina danspolare ju så jag tänkte att jag tar lite smärtstillande så kan jag ju dansa ändå. Dem smärtstillande pillerna visade sig vara lite mer än bara smärtstillande. Dosen var nog inte anpassad för lilla ovana mig så jag blev minst sagt groggy. Dansen gick ju bra, men jag kände mig väldigt lustig när jag kom hem och jag deckade omedelbart. När jag vaknade i morse var mina pupiller ( stavas det så?) i ögonen fortfarande läskigt små och jag höll på att svimma eller eventuellt spy när jag stod upp. Jag skakade och kallsvettades och chippandades och min kroppstemperatur gick ner till 35.6 typ.
Inte bra insåg jag då och fick ringa lilla doktorn och skamset berätta vad jag knaprat i mig. Där fick jag reda på att de tabletter jag tagit inte alls var lämpade för ovana personer och att dosen jag tagit var avsedd under en 24 timmarperiod, inte på två timmar.. Jag skulle åka in till akuten om jag fick andningssvårigheter igen, men annars skulle jag bara ligga ner och dricka vatten och vänta på att min lilla överdos skulle gå ur kroppen, det kunde ta tills i morgon. Det hela är ju ytterst pinsamt men jag har iaf inte ont i ryggen och dansen gick ju kalas!

Det drar sig mot lov, och det ska bli så skönt!
//